Varningar om gängen togs inte på allvar


Experter varnade för vad som skulle hända om man inte tidigt hejdade utvecklingen med gatugängen som nu står bakom de dödliga skjutningarna.
– Gatugängens kännetecken är våldet. Det skoningslösa och meningslösa våldet, säger forskaren och polisen Amir Rostami.

Gatugängens framväxt och utbredning har inte kommit som någon överraskning, enligt Amir Rostami.
– Det var många som flaggade för att det här var på gång och att det här skulle hända om vi inte hejdade utvecklingen med förortsgängen tidigt. Amerikanska och brittiska forskare och experter sade att "det här ska ni se upp med".

Men Amir Rostami uppfattar det som att varningarna inte togs på så stort allvar.
Någon gång runt 2006–2007 skedde de första händelserna med gatugäng som växt sig så starka att de kunde stå upp mot mc-gängen.

– Sedan började den här vilda västern-situationen som vi har nu, där det inte finns någon som dominerar utan det är alla mot alla.
Skjutvapenvåldet tycks gå i vågor i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Alldeles nyss låg fokus på Malmö. Nu är det i Stockholmsområdet som det skett många skjutningar på mycket kort tid.

– Det här beror ofta på en eller flera pågående konflikter. När polisen inte hinner kväva dem kan det plötsligt bli många konflikter som kan pågå parallellt, säger Amir Rostami till TT.
Vad som ligger bakom vågen av skjutningar i ett visst geografiskt område är sällan helt glasklart.
– Men min forskning och erfarenhet visar att de flesta konflikter är väldigt personrelaterade och har väldigt triviala ursprung, säger Amir Rostami.

Någon kan ha dejtat fel person, hälsat på fel sätt eller på något annat sätt gjort att någon känt sig kränkt eller förnedrad. Hämnden i form av ett våldsbrott – numera ofta en skjutning – riskerar att dra in andra i konflikten.

Det som Amir Rostami kallar för gatugäng är grupper av kriminella som lätt tar till vapen och som är mer löst sammansatta och mindre hierarkiska jämfört mot de traditionella mc-gängen.

– Våld är det språk man kommunicerar med. Våldet är det som förenar och med vilket man bygger upp sitt rykte och sitt varumärkte, säger han.

Någon riktigt konsekvensanalys av hur man själv, ens närmaste och ens omgivning påverkas i övrigt finns inte, enligt Amir Rostami.

– Det spelar exempelvis ingen roll hur många år man riskerar att få i fängelse. Det är nuet som är viktigt.

Gatugängens otydligare hierarkier och det faktum att genomströmningen på folk är hög gör det svårare för polisens underrättelsetjänst att hänga med i vad som händer.

Grupperna agerar främst inom sina geografiska områden, men inte alltid. Skjutningar kan även ske på andra platser där tillfälle till hämnd uppstår.

TT: Hur kommer man åt gängen?
– Det är ingen lätt uppgift. Det kräver att polisen har ett långsiktigt mandat och kraftfulla resurser. De behöver tid på sig för att bryta ner de här gängen.

Kan man inte knyta någon till ett mord kan man kanske knyta personen till andra, mindre allvarliga brott.

– Genom en väldigt intensiv polisverksamhet, där man alltid stoppar de här personerna, och går på varje tips man får, så kan man störa ut dem, säger Amir Rostami.

Forskningen visar att traditionella gängenheter inom polisen har effekt. De får bättre koll på individerna och utredningarna blir vassare.

– Det blir också lättare att hitta personer som kanske vill lämna den här miljön.
För en långsiktig lösning krävs att fler än polisen engagerar sig.

– Gatugängen uppstår i socioekonomiskt svaga områden. Grogrunden till gängen måste urholkas genom sociala insatser, säger Amir Rostami.
Malin Ekmark/TT

Amir Rostami är polis och forskare vid Stockholms universitet med särskilt fokus på gäng. Enligt Rostami kännetecknas de så kallade gatugängen av det skoningslösa och meningslösa våldet.

Sweden - YH.

Comments